Utmaning: Avprogrammera tillväxtskeptisk civilingenjör

Detta inlägg är en utmaning till teknikoptimister och tilväxttroende att (via diskussion i kommentarer, pingbacks m.m. här) "bota" mig från min tilltagande komsumtionskritiska, tillväxtifrågasättande hållning. Dessutom uppvisar jag sympom på att vara utshoppad. Jag borde kanske även botas från mitt motstånd mot överdriven (ofta industrialiserad) stordrift med levande varelser (människor, djur och stora växt-monokulturer). Industrialiserad framställning av teknikprylar och andra döda ting sväljer jag dock oftast, förutsatt att det finns fungerande regleringar som skyddar arbetare och miljö. Anamnes och bakgrund följer:

Jag är civilingenjör, forskar i informatik och är i grunden teknikoptimist. När jag var barn skrev jag demonstrationsskyltar med bl.a. texten "Vi vill ha maskiner som gör luften och vattnet rent!" Sedan dess har insikter om entropi samt om människans ha-begär och maktlystnad gjort mig litet mer skeptisk till teknikens möjligheter att "rädda världen".

På nätet förs en diskussion om potentiellt överdriven klimatalarmism [Hax 1 & 2, Stenudd 1 & 2, DN1, DN2, Newsmill1 & 2 m.m.].

Visst stämmer det att alla teorier ska ifrågasättas och att man ska tänka igenom vad som händer om de är sanna respektive falska. Vad gäller resurs- & klimatfrågor har detta gjorts utmärkt i t.ex. "Costanzas Scenarier", en fyrfältare med de potentiella resultaten: “Star Trek”, “Mad Max”, “Ecotopia” och “Big Government”. Läs kort sammanfattning på svenska eller mycket hellre originalartikeln.

Fyrfältare från Visions of Alternative (Unpredictable) Futures and Their Use in Policy Analysis av Robert Costanza

Jag tycker trots min ursprungliga teknikoptimism att politiska beslut nu bör följa "Technological Skeptic"-världsbilden ovan.

Hos Stenudd träfade jag på Ahrvid Engholm som skrev bl.a.:

"Det enda som varaktigt kan lösa fattigdomsproblemet i världen (och därmed svältfrågan) är fortsatt ekonomisk tillväxt. "Omfördelning" har aldrig löst något, ty det hindrar ekonomisk tillväxt"

Varpå jag svarade:

"Ekonomisk tillväxt i fattiga länder kan väl vara bra tills de nått en bra grundnivå, men menar du att vi behöver fortsatt ekonomsik tillväxt (ständigt ökad omsättning) även i överutvecklade I-länder som Sverige? Räcker det inte här att snurra på med nuvarande omsättning?

Läs och kommentera gärna (åtminstone sammanfattningen i) den Brittiska regeringsrapporten "Prosperity without growth?" (upptäckt via Birger)"

Perspektivet i "Prosperity without growth?" tilltalar mig ur både ekologiskt och socialt perspektiv. Rapporten ineds med "Every society clings to a myth by which it lives. Ours is the myth of economic growth". För att "bota" mig, peka gärna ut felaktiga perspektiv eller orimliga slutsatser i rapporten.

Ahrvids påföljande svar sprudlar av teknikoptimism inklusive resurshämtning från rymden och ganska trevliga argument för varför tillväxt i det oändliga faktiskt skulle vara möjligt. Läs det i sin helhet, resonemanget lutar åt "Star Trek" i fyrfältaren. Det jag särskilt gillar med Ahrvid är att han faktiskt kan tänka sig att diskutera"nolltillväxt" någon gång i framtiden, till skillnad från en del tillväxt-fundamentalister som aldrig någonsin kan tänka sig ett ekonomiskt tillväxtstopp.

Jag lutar som sagt mer åt att man bör bromsa in resurskonsumtion och redan nu sträva efter balans snarare än tillväxt i de rika "överutvecklade" länderna, åtminstone fram till dess att "Star Trek"-möjligheterna övertygande visat sig långt trovärdigare än "Mad Max"-risken.

Även sunda företag med stabil kundbas kan ju gå i konkurs på grund av likviditetsbrist om de växer på för fort utan god planering. Kan inte samma sak hända med en planet - att vi får brist på likvida vitala råvaror och energi redan innan vi kommit förbi viktiga hinder på vägen till "Star Trek"? Att t.ex. världens lättbrutna fosfor som används till konstgödning går mot ett slut innebär ju inte att fosforatomerna försvunnit, men det är lika fullt ett likviditetsproblem för nuvarande verksamhet på planeten.

Övertyga mig gärna om motsatsen. Avprogrammera mig och berätta varför jag tänker fel. Planeten har väl liksom inte samma skyddsnät som de som drabbas av en företagskonkurs.

Varför ska det vara så svårt att få betala för sig?

Jag är inblandad i lägerledningen för ett scoutläger med pirat-tema (den gamla elaka seglande sorten). För att få lite idéer ville jag se Disneys film "Pirates of the Carribean". Vi var ute med bilen och svängde förbi videouthyrarna i närheten, men eftersom det var storhelg så var det stängt hos båda två.

Utmärkt tillfälle att testa filmhyra via nätet tänkte jag, ett aktivt konto hos iTunes skulle göra det till en lätt match trodde jag. Väl hemma upptäckte jag att det (tydligen av avtalsmässiga skäl) inte går att titta på film via iTunes i Sverige. Sökte vidare efter onlinetjänster för filmnedladdning, hittade SF-anytime och CDON On Demand. Båda ställena krävde att man kör Windows, motvilligt bootade jag om min Mac i windowsläge bara för att efter en massa besvär upptäcka att piratfilmen inte fans i utbudet hos någon av dem. Jag gav upp filmletarförsöket för den kvällen. Nästa kväll gick jag och hörde efter om någon av grannarna hade filmer med pirat-tema och fick låna filmen jag hade försökt hyra. Därmed förlorade Disney och distributörerna den chansen till intäkt, någon med fildelning i ryggmärgen hade nog efter misslyckade lagliga försök valt piratbukten istället utan särskilt dåligt samvete.

När jag idag inför denna bloggpost letade riktigt intensivt hittade jag faktiskt filmen för nedladdning hos film2home.se, även här krävdes windows, förmodligen p.g.a. DRM-skräp. Nu hade jag ju redan sett den, men kollade för skojs skull upp priset: 49 kr. Söker man via Prisjakt hittar man den även som fysisk DVD-skiva för 49 kr hos Ginza, då får jag möjligheten att när som helst visa den på DVD-spelaren, Mac-datorerna, ladda över till iPoden, samt ett snyggt (men miljöresursslösande) fodral att stoppa i hyllan, samt rätten och möjligheten att låna ut filmen till vänner. Vanlig postorder och plastskiva från Ginza verkar allstå klart mer prisvärt än det enda lagliga nätalternativet jag hittade.

Varför betraktar man de betalningsvilliga kunder som söker sig till de nätbaserade betaltjänsterna som "tjuvar" och slänger på en massa DRM? Genomkorkat. De som inte vill betala söker sig ju inte ens till desa tjänster, när filmerna ändå alltid redan finns någonstans på nätet.

Via en test av lagliga filmtjänster hittade jag nu Headweb som kör med vattenmärken istället för DRM, tillåter utbränning på DVD-skiva och inte kräver Windows, det kanske finns hopp för lagliga alternativ trots allt? (Fast de har väldigt få titlar, piratfilmen finns t.ex. ej.)

P.s. Inläggstiteln är inspirerad av ABBA-Ulveaus som tydligen inte heller vill betala mer än nödvändigt.

Står upphovsrätt mot medborgarrätt? - Embryo & jag @ Farmorgun

I korthet: Försök se hur och när medborgarrättskramare och upphovsrättskramare pratar förbi varandra och tillskriver varandra dumheter i onödan och få dem istället att krama varandra och våga lita på att folk faktiskt vill stödja dem som skapar kultur. Upphovrättslagar behövs inte idag för att skydda upphovsmän mot sin publik utan istället för att skydda dem från potentiellt giriga mellanhänder.

Litet längre: Jag hade förmånen att i kommentarsfältet hos farmor Gun få föra ett långt samtal med författaren "embryo" (han/hon har en konstnärlig blogg, mer vet jag inte om identiteten). Jag tror dialogen kan vara till nytta för den som är intresserad av djupare samtal angående eventuella krockar mellan upphovsrätt och medborgarrätt/integritet. Ganman och Höglund har ungefär samma ihoprörda frågeställning och irritation som embryo ursprungligen hade, så jag kan tänka mig att det gäller fler upphovsmän.

Embryo irriterade sig på Piratpartiets "envetna polarisering mellan upphovsrätt och medborgarrätt". Jag gissade att det berodde på att Piratpartister i kortfattade medieuttalanden är rätt dåliga på att få fram skilnaden mellan dessa problem och det vore bättre om de tydligt fick fram:

1. Massiv övervakning står mot medborgarrätt

samt

2. att PP (i likhet med forskare som Lessig) har anammat synen att en allt för stark kommersiell upphovsrätt står mot kreativa möjligheter för andra som vill bygga vidare på redan existerande kultur. (Detta har alltså i sig inget med medborgar-kränkande övervakning att göra)

1 & 2 möts och blandas ihop bara om man med hjälp av allt för omfattande övervakning av privatpersoner vill stoppa spridning av upphovsrättsskyddat material. (Jämför med om man hade haft en kontrollant vid varje kopieringsapparat för att hindra upphovsrättsbrott via papperskopior.)

Vi gick sedan vidare och diskuterade olika distributionsformer, och deras möjlighet att ge ersättning till upphovsmän. Jag påstod även att det går utmärkt att konkurrera med gratis eftersom folk gärna ger tillbaka när de gillar något. Vi går även in på vad som är tekniskt och integritetsmässigt möjligt eller inte att använda som underlag för "bredbandsskatt" om man skulle tycka en sådan var en bra idé.

Embryo säger mot slutet av diskussionen:

"jag tror också att genom en mängd olika kanaler: kompromisser och avtal och licensförfaranden och lagliga medel och - ja faktiskt - folks ärlighet

så kommer vi att komma ifrån olagligheterna och pajkastningen

men allt detta med en given upphovsrätt i botten: så att det finns någonstans att kanalisera såväl inkomster som ansvar [...]

det är möjligt att det är så att vi måste leva med ett visst illegalt spill"

Jag gissar att det i nuläget vore bra att ha kvar en upphovrätt, dock reformerad i t.ex. Lessigs anda så att fokus tas bort ifrån själva kopiorna och vad privatpersoner gör utan vinsstsyfte. Istället ska upphovsrättens försvar fokusera på kommersiell användning (inklusive kommersiellt tillgängliggörande) av verken. Där pengar systematiskt genereras med hjälp av skyddade verken bör uphovmännen få del av kakan, det är vore väl förankrat hos de flesta.

Brändén säger i SvD idag att "försvaret för upphovsrätten har blivit en fara för samhället". Det är just försvarets metoder, attityd och ovilja att tillåta visst spill som är en fara inte bara för samhället utan också för upphovsrätten själv. Skötte man det snyggare skulle inte folkförankringen för en (något reformerad) upphovsrätt vara i fara. "Illegala spillets" storlek är förmodligen proportionerligt mot tillgängligheten och smidigheten hos de upphovsrättdsrespekterande alternativen. Fanns nästan all musik hos tjänster som Spotify, motsvarande välfyllda tjänster för videomaterial skulle de konkurrera mycket väl med "gratis".

Om du får välja mellan att till dina favoritartister kanalisera en slant av reklamintäkter eller abbonnemang varje gång du lyssnar till dem och alternativet att de inte får något alls, vad skulle du välja? Vi fattar ju alla att ju mindre tid upphovsmän behöver jaga pengar i form av sidojobb m.m. desto mer tid hinner de lägga på skapande.

Sköter man dessa upphovsrättsrespekterande tjänster snyggt samt tydligt och övertygande visar hur stor del av kakan upphovsmännen får skulle "pirate bay" eller privat kopiering bli ett undantag folk söker sig till för material som inte finns på de andra tjänsterna.

Om e-böcker och ljudböcker finns lättillgängliga via biblioteken (och kommersiella spotify-liknande alternativ) varför skulle man ladda ner via piratbukten? Jo bara om de insisterar på att ha konstiga DRM-skyddade format som inte kan läsas på alla system. Varför DRM-skydda ett bibliotekslån förresten? Kontraproduktivt för upphovsmännen om det driver folk bort från de lagliga tjänsterna.

Jurudikprofessorn Lessigs senaste bok "Remix" (finns även att ladda ner som PDF med CC-licens) behandlar i detalj risken med att föra "copyrightkrig" mot stora delar av befolkningen och visar på mer konstruktiva alternativ.

På sätt och vis kanske Brändén har rätt om upphovsrätten, men troligen bara i förhållande till privatpersoner, kanske upphovsrätten där är dödsdömd eftersom den inte behövs. Finns det upphovsmannastödjande alternativ som folk (enligt mig) i tillräckligt stor utsträckning kommer välja självmant så behövs ju inte upphovsätten för det scenariot och kan då få "vila i frid". Misstänker dock att upphovsrätten behövs för de fall som embryo tar upp när vi talar om kommersiella mellanhänder "det är en girig värld vi lever i: och dom girigaste ger blanka den i vare sej upphovsrätt eller ersättning
därför måste våra rättigheter skyddas i lag"

Till sist ett varmt tack till "embryo" för att han tog sig tid att föra en längre dialog. Hoppas nu även få möjlighet till seriös dialog med Ganman och Höglund.

Uppdatering: Upptäckte just en mycket genomarbetad och tänkvärd kommentar från signaturen "Upphovsman" till inlägget "Ta inte ifrån mig mitt privilegium!". Kommentaren finns en bit ner i inlägget. (Synd att han inte gav sitt namn, texten är värd beröm och huvudtankarna skulle nog uppskattas även av de flesta "pirater"). "Upphovsman" har bl.a. varit listetta i ett land och beskriver hur musik, inte upphovrätt genererar pengar. När man läser blir det så tydligt igen att upphovsrätten inte behövs mot publiken (privatpersoner) utan för att de som genererar pengar av andras verk ska dela med sig. Bra att inte ens piratpartiet vill avveckla den kommersiella upphovsrätten, eller som Hökmark sammanfattade "jag noterar att alla är för upphovsrätten, då är det bara att gå vidare och reformera den".

Hur lång den kommersiella skyddstiden sedan ska vara är en separat fråga, någon gång måste ju kulturen bli "allmängods" fritt att bygga vidare på (även kommersiellt). Det hade nog inte skadat om t.ex. Elvis skyddstid hade gått ut nu... Om man som PP föreslår så korta skyddstider som 5 år borde det åtminstone efter den automatiska initiala skyddstiden vara möjligt att enkelt ansöka om förlängt skydd yterligare några perioder om man önskar.

Uppdatering 2: Jag och (Magnus via) Embryo har fortsatt samtal i kommentarstrådar hos livbåten och hos Karl Sigfrid (Notera att "Erik S" hos Karl Sigfrid inte är jag. Jag identifierar mig som Erik Sundvall.) Jag har också förmånen att få föra ett intressant samtal med Ganman & Höglund i diskussionen om "nya piratpartiet" hos op.se.

IPRED mot bönemöten

Det har diskuterats en del om Jesus skulle varit fildelare och vad Gud har för relation till Internet. En del är rektioner på att Gardell drog in någon sorts teologi i nät-debatten. Efter ett inlägg på Infallsvinkel skrev Torbjörn efter Newsmills förfrågan att "Jesus hade varit fildelare". Bohm tackar Gud för internet (men drar in onödigt mycket erstättningsteologi). Elfström säger att Internet är lika ogudaktigt som samhället i stort. Det vettigaste bemötandet jag läst hittills kommer dock från Rasmus Fleischer som menar att Bibeln inte uttalar sig särskilt tydligt om t.ex. immaterialrätt och att man bör tänka sig för hur man citerar på texter.

Ska man nu nödvändigtvis dra in Jesus i nät-debatten tycker man kan titta på vad han säger om orättvisa mellanhänder och sedan låta folk själva ta till sig vad det kan betyda för vem i dagens samhälle. Tänkbara exempel:

• Tulltjänstemän stoppade ofta för mycket av andras pengar i egen ficka och var givetvisinte populära, något att betänka om man känner igen sig. De som känner igen sig kan trösta sig med att det finns möjlighet att omvända sig och betala tillbaka mångdubbelt (som Sackaios: "Hälften av vad jag äger, herre, skall jag ge åt de fattiga. Och har jag pressat ut pengar av någon skall jag betala igen det fyrdubbelt."). Gör en sökning på "tull*" i Bibeln. En tullare kallades t.ex. till lärjunge.
  
• Månglarna och penningväxlarna i templet tjänade pengar på att sitta "mellan" folket och Gud, Jesus reagerade. (Rotar man litet i Bibeln hitar man många exempel på hur Gud/Jesus reagerar på när någon av egenintresse försöker ställa sig mellan Gud och människor.)
  

Intressantare än att försöka gissa vad Jesus skulle sagt i nät-debatten är kanske att titta på vad jordiska makthavare har lurats till förr av särintressen som vill ha monopol på förmedling av immateriella budskap/idéer och inte gillar peer-to-peer. Vi har haft en religiös av IPRED i Sverige som så småningom föll på bristande folkligt stöd:

Jesu lära spreds även efter hans tid på jorden muntligt, peer-to-peer.

Allt för ofta har läran kidnappats och använts av stater och andra makthungriga och då har överföringsformatet varit mer massmedia-liknande med centralt kontrollerade sändare och passivare makthavar-lydande åhörare (som helst inte bör äga och läsa "källkoden" själva).

Gång på gång i olika tider och länder har dock reformerande "uppror" som vill tillbaka till ursprunget och tänkesättet Jesus står för, startat via peer-to-peer igen. I sverige försökte man t.ex. stoppa det med dåtidens IPRED konventikelplakatet.

Hittade via Google även detta intressanta blogginlägg (läs det!) där man kan se ännu fler paralleller hur en maktsfär (prästerna) försöker och lyckas påverka dåtidens statsmakt (kungen) med vad som på ytan verkar vara fromma argument, men under ytan handlar om makt. Det verkar som om prästerna förlorat en rättslig strid och därför istället satasade på hårdare lagstiftning, känns det igen?

(Konventikelplakat-resonemanget är en något omarbetad repris på min kommentar till Isaks inlägg "Piratkopiering med religiöst stöd".)

Jag skulle bli glad om någon mer historiskt eller religionshistoriskt bevandrad ville utveckla jämförelsen IPRED=Konventikelplakatet och se om vi kan lära oss något mer av historien. Min favoritfarmor på nätet uttrycker det så bra: "Det som är så fantastiskt är att alla delar med sig, ingen håller på nånting, ingen snålar, får någon en idé så hjälps man åt."

Till sist några bilder på temat...

Pyramidmall som någon laddat upp till embassyofpiracy.org

En passande illustration av Kenny från december 2008

Pirate Bay för hobbyodlare och småbrukare

Sverker Lenas intressanta DN-artikel med den tänkvärda underrubriken "Ska allt ägas?" bör inte missas! Förståndigt av Sverker att sätta ljuset på kopplingar mellan Monsantos missbruk av immaterialrätten och den extremistiska varianten av immaterialrätt vi hör om i upphovsrättsdebatter och rättegångar. Lysande!

Pirate Bays motsvarigheter finns även bland odlingsintresserade, t.ex. den härliga föreningen Sesam där medlemmarna lagrar och masskopierar fröer m.m. och utan vinstintresse distribuerar med peer-to-peer delning via posten och andra kanaler. (Föreningens årsbok innehåller ett index som listar vilka medlemmar som har vilka växter.) Sharing is caring! Skillnaden är att man inte hör de kommersiella frödistributörerna skrika och kräva skärpta lagar som skivbolagen gör, troligen eftersom de inte är bortskämda med statligt sponsrade intellektuella monopol utan måste acceptera rollen som helt vanliga marknadsmässiga mellanhänder som försöker ge sina kunder ett mervärde. Denna "fria frö-marknad" har dock ändå lett till rätt stor enkelriktning med mest stora kända märken och kända sorter som bekvämt återfinns hos massor av varuhus. Så vad är de stora skivbolagen rädda för? Att inte kunna ta ut ockerpriser? Vem som helst kan med, sol, vatten, lite jord och kunskap masskopiera fröer, men många väljer ändå att betala företag för att göra det och stoppa i fina förpackningar. Förunderligt nog säljs dessutom exakt samma växtart med lönsamhet av flera olika företag! Tänk så märkligt det måste te sig för ett skivbolag...

Monsanto och andra bioteknikjättar härjar och bedriver lobby-arbete i EU på ett sätt som vi känner igen från upphovsrättslobbyister, läs pressmeddelandet från nätverket "GMO-fritt Sverige" och ta en titt på Greenpeace sidor om GMO. Precis som i frågorna om Internets frihet är det svårt för medborgarsidan att hinna med:

"Monsanto har lobbat in mot EU i många år, men remissinstanserna fick endast 6 arbetsdagar på sig för att lämna ett utförligt svar. " (källa)

Ibland blir Monsantos ful-metoder även i Sverige så övertydliga att de t.ex. blir fällda i marknadsetiska rådet. Även dokumentet "Monsantos 7 största synder" kan vara intressant. (En av synderna liknar en DRM-gen)

En otrolig kunskapskälla för självförsörjare och andra frifräsare finns på diskussionsforumen hos alternativ.nu (t.ex fröodlingsforumet) där man mycket aktivt delar kunskap och kontakter knyts för att t.ex. utväxla djur och växter Vi lärde oss massor om getter där och vi får fortfarande gratis expertråd när vi undrar något (och tänk ändå finns en enorm marknad för veterinärer och många andra, som liksom bara tycks öka när fler skaffar djur genom naturlig "dna-kopiering").

Ekonomiforskarna Boldrin och Levine som utifrån ekonomiska och historiska grunder är starkt kritiska till alla typer av intellektuella monopol (t.ex. patent och copyright) resonerar i boken Against Intellectual Monopoly i t.ex. kapitel 3 sid 57-62 kring hur tillväxt inom jordbruket inte gynnats av den fram-lobbade patentmöjligheten för växter.

"Piratrörelserna" har definitivt ett antal medborgarrättsintressen gemensamma med miljö- och självförsörjningsrörelserna, hoppas fler får upp ögonen för detta! Om/när piratpartiets frågor tas upp på allvar på ett för medborgarna betryggande sätt av de "etablerade" partierna (så att det upplevda behovet av Piratpartiet försvinner) så gissar jag att miljöpartiet kommer kunna locka många av de som nyligen blivit politiskt aktiva för första gången tack vare piratpartiet. (MP har i alla fall möjlighet att hitta en folkligt förankrad talesman i upphovsrättsfrågor...)

Vad jag inte alls förstår är varför inget borgerligt parti tydligt uttalat ett monopolmotstånd på upphovsrättens område ännu, eller åtminstone dryftat monopol-balansering/försvagning, var har tron på fria marknader tagit vägen? Det här är ju inte någon "vänsterfråga".

Uppdateringar:

• 29 April Biopiracy [+bok] är ett intressant pirat-begrepp att nysta vidare kring (och vore en intressant pirat-association som även Kjöller hos DN kunde skriva om efter att ha läst på).
• 28 Maj Intressant bloggning på samma tema: Piratpartiet är vårt nya jordbruksparti! Där beskrivs bl.a. växtförädlarrätt och föreslås som något som Piratpartiet bör ta sig an. .
  

Corren, upphovsrätt och bondesamhället?

Jag tycker egentligen om Corren, så ta detta inlägg som ett försök att hjälpa redaktionen att förstå samtiden. Om ni inte hinner läsa hela detta inlägg så ber jag er att åtminstone ägna 19 minuter åt stanford-juridikprofessorn Larry Lessigs tänkvärda och underhållande tal "How creativity is being strangled by the law" från TED 2007, det kommer vara väl investerad tid för en ledarredaktion:

Lessigs TED-tal finns även att (lagligt!) ladda ner som högupplöst MP4-fil. Många fler filmer, artiklar m.m. kan nås från Wikipedia och lessig.org.

Att Correns ledarredaktion avfärdar Piratpartiets politik som "vänsterpolitik på fjortisnivå" utan att ha satt sig in i de underliggande tankeströmmarna på allvar tycker jag inte verkar särskilt moget. Är Lessig en "fjortis"? Sådana kommentarer från politiker och gammelmedia får även t.ex. många "vuxna" intellektuella medborgare med insikt om Internets förändringspotential att gå i taket och driver dem aktivt till Piratpartiet i åtminstone det närligande EU-valet, jag känner själv många i medelåldern som nu tar politisk ställning för Piratpartiet. Även medborgare som inte ägnar sig åt illegal fildelning. Även medborgare som precis som Corren länge identifierat sig som "Borgerliga". Även medborgare som prenumerar på Corren.

Rubriken "Tillbaka till framtiden med Piratpartiet" på er ledarartikel är egentligen rätt bra, fast på ett helt annat sätt än redaktionen förmodligen tänkte. Upphovrätten måste backa "tillbaka", återfå kontakt med sitt ursprungssyfte och balanseras för att inte ställa till det för "framtiden".

Ekonomerna Michele Boldrin och David K. Levine (fjortisar?) har skrivit en historiskt och ekonomiskt välgrundad bok, om intellektuella monopol (t.ex. copyright och patent). Boken finns att (lagligt!) ladda ner gratis som PDF, läs i alla fall första kapitlet, men om ni har tidsbrist titta åtminstone på deras korta videosnutt:

Alla redaktioner som är marknadsliberala och värnar om äganderätt borde förhålla sig på något sätt till deras påståenden om att mycket upphovsrättslig lagstiftning motarbetar normal äganderätt! Är redaktionen monopolister eller liberaler? De visar också i sin bok t.ex. hur ångmaskins-patent fördröjde den industriella revolutionen, inte underlättade den.

Som ni märker är det internationellt erkända forskare som tydligt formulerar många av ideerna som ni påstår vara på "fjortisnivå". De är inte ute efter att "få gratis" utan är allvarligt bekymrade över att dagens upphovsrättsutformning sätter krokben för kreativitet och innovation som skulle gynna mänskligeten.

Vidare är det piratpartiets politik ingen ren ungdomsfråga utan handlar om att förstå nya möjligheter. Farmor Gun i Norrtälje har sin egen lista över utbildningsmaterial i frågan och är mycket engagerad i EU-politiken. (Är hon en pensionerad "fjortis"?)

Apropå fjortisar, varför använda fjortis om ett nedsättande begrepp? Stjärnbloggaren "Calandrella" inte ens fyllt fjorton än och skriver mer insiktsfullt i intenetfrågor än många journalister.

Mitt förtroende för Correns ledarredaktion har varierat (och var högre på Ernst Kleins tid) men ett seriöst svar och en vilja att försöka förstå varför även att även borgerliga ej fildelarkramande "icke-fjortisar" just nu ser Piratpartiet som nödvändig "väckelse" i politiken, skulle givetvis öka mitt förtroende för redaktionen.

Fotografiet nedan får enligt uppgift från fotografen spridas fritt enligt licensen CC-0 (som Larry Lessig bidragit till), alltså även kommersiellt, så varsågoda att kopiera och publicera! :-) Läs gärna mer om Creative Commons.

"First they ignore you. Then they ridicule you. And then they attack you and want to burn you. And then they build monuments to you" (källhänvisningar här)

Just nu bidrar Corren till "förlöjliga"-stadiet av en revolutionerande samhällsomvandling. I Linköping är vi i och för sig kanske parallellt i monument-stadiet med Folke Fil-byter...

En del ledarrreaktioner verkar ha förstått den pågående samhällsomvandlingen och förlöljligar inte:

• - "Partierna måste läsa skriften på väggen", Peter J Olsson, KvP
  (Se även källan till ursprungliga "skriften på väggen" som illustrerar att makt har korrumperat i alla tider. Högmod går före fall...)
• - "Älskade Internet", Isobel Hadley-Kamptz, Expressen
• - "Do not enclose the cultural commons", Financial Times (Tack för länktipset Gun & Hax!)
  

Nu slutligen till avdelningen "Tips till Corren"...

Corren har ingen kommentarsfunktion på webben till t.ex. sina ledarartiklar och har därmed missat en lysande chans till mer aktiv läsarkontakt och missar halva poängen med nätnärvaro (read-write istället för read-only som Lessig sa i videon ovan). Det går inte att kommentera direkt i anslutning till artikeln där det vore mest naturligt, därför gör jag det här och mailar sedan en länk till redaktionen m.fl.

Företaget Twingly är linköpingsbaserat och har sitt huvudkontor på någon minuts gångavstånd från Correns redaktion, så de kan nog få hjälp om de vill. DN vågar ha kommentarsfunktion även till sina mindre begåvade ledarartiklar där de kallar dem de lever i symbios med för parasiter. Kommentarsfunktionen och blogg-länkning i DN ledde till en massa initierat och intressant som borde kunna ge DNs ledarredaktion värdefull input och självdistans, kanske lysnar de t.ex. till FP i Eslöv?. Givetvis finns det en hel del som redaktionen säkert kan betrakta som meningslöst och låta bli att fördjupa sig i, precis som att vi tidningsläsare inte fördjupar oss i den del av tidningstexterna vi finner meningslösa.

Om ni inte vill göra bort er på nätet lika mycket som DN, begrunda då kommentarerna till deras artikel. Missa särskilt inte tipsen om den för tidnigars självinsikt potentiellt livsavgörande "Newspapers and Thinking the Unthinkable". Själv tycker jag media-"profetian"

Epic 2014 (gjord år 2004) och är tänkvärd för alla sidor i debtten. Nedan den uppdaterade Epic 2015 (eller se originalen):



Jag hade tänkt kommentera även hur er formulering "återgång till bondesamhället" kan vändas till något positivt om det är ett informerat, uppkopplat och självvalt bondesamhälle som är svårare att skrämma med hot om "terrorism" och som inte är lika påverkbart av huvudlösa bankspekulationer. Men det får bli ett annat inlägg en annan dag, för jag (civilingenjör) har lovat min fru (socionom) att lägga mig nu så att jag orkar upp i morgon för att mjölka getterna, göra "fildelning på riktigt" (ätbar fil) och få iväg oss och barnen till jobb, skola och en stund på dagis.

Uppdatering 2009-04-21 kl 10:05: Marika Formgren vid Correns ledarredaktion har mycket vänligt svarat via mail att de ska läsa och diskutera inlägget. Trevligt!

Uppdatering 2009-04-22 kl 09:56: Lästips för den som föredrar svenska framför engelska: Författaren Ahrvid Engholm som gästbloggar hos Olof berskriver i inlägget “Diverse om upphovsrätt” bra på svenska samma tema som Lessig och Boldrin/Levine gör i videoklipp och böcker jag refererar till. (Fast Boldrin/Levine är lite mer radikala...)

Uppdatering 2009-04-27: Även en ledarredaktion som vill medverka till initierad debatt istället för "icke-debatt" om upphovsrätt rekommenderas läsa Oscar Swartz akademiskt förankrade "Vad anti-pirater borde läsa om: Råd från gapig bloggare" (Knappast fjortisars tankar, se t.e.x foton)

Uppdatering 2009-05-20: Mer hjälp till ökad självinsikt för tidningsredaktioner: Här finns den kvalificerade upplysningen av PM Nilsson samt Getting past newspapers’ past av Jeff Jarvis (fler relaterade inlägg finns sannolikt i hans blogg och böcker)

Uppdatering 2009-06-22: Corren förstår visst fortfarande inte sin samtid.

Lär av Gandhi, kära pirater!

"Power is of two kinds. One is obtained by the fear of punishment and the other by acts of love. Power based on love is a thousand times more effective and permanent then the one derived from fear of punishment." - Mahatma Gandhi

Vilken sorts makt eftersträvar bloggare? Författare? Konstnärer? Artister? Monopolister? Gamla sortens skivbolag? Nya sortens skivbolag? Politiker? Piratpartiet?

Missbruk av formell straff-och-angreppsbaserad makt undergräver väl den informella kärleksbaserade makten om man även har/hade sådan? I en välfungerande demokrati borde också informell makt kunna leda till formell makt.

Apropå att piratrörelsen förlöjligas tänkte jag skriva det positiva med det genom att koppla det till Gandhi och citatet "First they ignore you, then they ridicule you, then they fight you, then you win." Lite källkritiskt letande ledde till Wikiquotes Gandhi-sida där det visar sig att det citatet troligen inte kommer från Gandhi, utan istället bygger på "First they ignore you. Then they ridicule you. And then they attack you and want to burn you. And then they build monuments to you" från en facklig kamp. På Wikiquote-sidan finns däremot många bra äkta citat, därav detta blogginlägg, några axplock som inspiration till att läsa resten:

• "The more subtle a force is, the more effective it becomes. Love is the greatest force in the world."
• "Hatred ever kills, love never dies - such is the vast difference between the two. What is obtained by love is retained for all time. What is obtained by hatred proves a burden in reality for it increases hatred."
• "We cannot be speakers who do not listen. But neither can we be listeners who do not speak."Att vara kärleksfull innebär givetvis inte att man ska hålla tyst.

Det jag tror imponerade mest på vanligt folk kring Pirate-Bay rättegången var blomstertacken till Wallis.

Med tanke på hur uphovsrättslobbyn beter sig förstår jag att folk blir arga, men det ligger ändå mycket i kommentarerna från t.ex. Helena och Mattias som följer Falkvinges "bollocks"-inlägg, och och kommentarerna från t.ex. Stoffe och Edvin i Engströms Ledin-repris, de berör något djupare än de aktuella ordvalen (som kanske i sig själva inte var de värsta). Värre än smaksaker som ordval är elaka generaliseringar i förbifarten och tendenser till personangrepp (som tack och lov med en uppdatering snyggades till något, eftersom Falkvinge liksom andra politiker är påverkbara). Nej, så här ska det se ut om man vill intressera väljare istället för att stöta bort dem.

Virgin använde "a load of bollocks" om nätneutralitet, låt monopolisterna falla på egna plumpa grepp istället för att härma deras stil. Sanningen kan alltid sägas vänligt om man vill.

Kampen om medborgerliga rättigheter på internet är så viktig att den behöver samla alla demokratiska frihetsförespråkare från alla politiska läger, den är inte helt olik Gandhis frihetskamp. Kampen blir inte lättare om vanligt folk (väljare!) uplever att man behandlar sina motståndare respektlöst eller som om de vore opåverkbara i positiv riktning. Politiker är påverkbara, ("We must always seek to ally ourselves with that part of the enemy that knows what is right" - Mahatma Gandhi igen så klart).

Mitt lilla upprop till pirater och andra frihetskämpar är att inspireras av Gandhi eller i brist på tid åtminstone seriöst begrunda ett antal citat av honom. Att bli som Gandhi tar nog en livstid, men man kan ju försöka börja sträva åt det hållet i alla fall.

Uppdatering 1 juni: Äntligen har Rick Falkvinge visat att han förstår. Tack!

Kan FRA avlyssna SCB? Intressekonflikt?

Jag fortsätter mina experiment med öppna brev och kommentarer till makthavare, tjänstemän, journalister m.fl. (se SR1, SR2 samt brevet nedan) för att sondera hur nyinförda internet-relaterade lagar påverkar samhället och sammhällsdiskussionen. Vi får se med tiden om man får seriösa svar eller ej.

För övrigt försöker jag som nybörjarbloggare lista ut hur bloggosfären och dess verktyg funkar, bloggkartan t.ex. Om någon skulle tycka något var intressant här blir det kul att se hur kommentarer och pingbacks funkar. Har även strött lite kommentarer om kring mig hos bl.a.:

• Ny Teknik som skriver om Håkan Lans i patentträsket.
  
• Bodström (s), som funderade kring integritet
  
• Darrell (fp) som skrev om signalspaning och integritetsskydd
  
• Unni Drougge som lysande vänder på "stöld" m.m. i bokförlagsvärlden
  

---------- Forwarded message ----------
From: Erik Sundvall
Date: 2009-04-08
Subject: FRA & integritet i "Hälsa på lika villkor?"
To: Statens folkhälsoinstitut , Statistiska centralbyrån

Öppet brev till Statens folkhälsoinstitut och Statistiska centralbyrån.

Hej!

Jag diskuterade med en bekant som sett frågorna i enkäten "Hälsa på lika villkor?" som ni genomför tillsammans med bl.a. ett antal landsting. Där frågas ju efter känsliga saker som självmordstankar, droger, alkoholkonsumtion, sexuell läggning, religiösa sammankomster, politikerförtroende, psykisk och fysisk hälsa m.m. Utöver möjligheten att svara på papper via vanlig post erbjuder ni svarsinlämning via www.insamling.scb.se

I forskningen kommer jag i kontakt med integritetsfrågor relaterade till elektroniska patientjournaler och många utgår från att man inte får in lika bra och sanningsenlig information från patienterna om de inte känner sig trygga med hur uppgifterna hanteras. Av den information man hittar på er webb så verkar ni integritetsmedvetna och verkar tänka sunt vad gäller undersökningar. Min bekante känner sig inte bekväm med den statliga internetövervakning som görs möjlig med FRA-lagen och föredrog att skicka undersökningen via vanlig post. Detta föranleder några frågor från mig, se nedan, jag ställer dem helt som privatperson, inte på uppdrag av min arbetsgivare.

- Har ni reflekterat över om ökad statlig internetövervakning kan påverka undersökningsdeltagares vilja att svara på era frågor via Internet?
- På sidan http://frapedia.se/wiki/Lista_%C3%B6ver_internetleverant%C3%B6rer_som_routar_via_utlandet kan man se att en del trafik från stora bredbandsleverantörer routas via utlandet och därmed får övervakas av FRA. Likaså finns det företag som routar trafik från svenska kontor via sina utländska nätnoder. Utöver det kan någon vilja svara på era frågor även när de är utomlands. Har ni undersökt, eller skulle vilja undersöka, ifall kommunikation med www.insamling.scb.se med tekniska och juridiska medel kan undantas från FRA-övervakning?
- Rekommenderar ni de som är bekymrade över nätövervakning att istället svara via vanlig post?
- Planerar ni gå ut med information relaterat till ovanstående för dem som funderar på att svara på era frågor via nätet?

Vi såg att ni är noga med säkerhet och kör insamlingen vis https samt beskriver algoritmer för att inte bryta anonymitet vid inloggning med utskickade id+lösenord. Vad gäller https-kryptering så har dock FRA superdatorer för att bl.a. knäcka koder så det lär inte räcka för att lugna eventuella integritetsbekymrade undersökningsdeltagare.

Vänliga hälsningar,
Erik Sundvall
Doktorand i medicinsk informatik (men jag frågar som privatperson)
[...] http://www.imt.liu.se/~erisu/ [...]

P.s. Jag publicerar även detta brev på min lilla oansenliga blogg. Om jag får ert tillstånd så publicerar jag gärna även era svar där.

Uppdatering:
Inom två timmar kom ett vänligt uppmuntrande svar, som jag återger med tillstånd nedan. Snabbt svar speglar intresse och serviceanda, föredömlig mailhantering från Statens folkhälsoinstitut! Ser fram emot vidare svar.

---------- Forwarded message ----------
From: folkhalsoenkaten
Date: 2009-04-08
Subject: SV: FRA & integritet i "Hälsa på lika villkor?"

Hej Erik!

Tack för ditt mail och din fråga, en fråga som är intressant och komplex, vi återkommer med svar.

med vänliga hälsningar Cecilia

Cecilia Wadman
Utredare/Public Health Planning Officer
Statens folkhälsoinstitut /Swedish National Institute for Public Health

Öppna nätverk & IPRED i SR Östergötland, Brev nr 2, nu även om mordvapen...

Reportagen om öppna nätverk fortsatte med bl.a. början till en (i mitt tycke oavslutad) granskning om polisens IT-säkerhet, så utöver förra öpppna brevet blev det ett till nedan. Under det följer litet om ett svar från dem samt en replik från mig.

---------- Forwarded message ----------
From: Erik Sundvall
Date: 2009-04-03
Subject: Om öppna nät-reportagen, ett skrivfel på er web (och mordvapen)
To: tahir.yousef@sr.se, nyheter.ostg@sr.se, program.ostg@sr.se

Öppet brev #2 till redaktionen för Radio Östergötland

Hej!

På sidan...
http://www.sr.se/ostergotland/nyheter/artikel.asp?artikel=2741994
(kollat nu kl 9:36)
...har ni nog fått in ett skrivfel...
"Senare när dom här teknikerna kanske ansluter sig i dom skyddade
nätverken som polisen har, så kan man ju använda de här datorerna för
att ta sig vidare in i polisens stängs nätverk, säger Rickardsson."
...ordet "stängs" ska nog vara "stängda".

Nu till potentiellt allvarligare felaktigheter:

Att man använder ett öppet nät betyder inte att man automatiskt är
utsatt för säkerhetsrisker, det är hur man använder nätet och vilka
säkerhetslager man själv lägger på över det öppna nätet som avgör
risken.

Om jag förstår Rickardsson rätt så är det en "man in the
middle"-attack han är orolig för. Kan ni kolla om det var det han
menade och i så fall om det stämmer t.ex. komplettera er webbtext med
en länk till http://en.wikipedia.org/wiki/Man-in-the-middle_attack
(läs det gärna som fortbildning, där står även hur man med lämpliga
kommunikationsprotokoll kan undvika dessa attacker, även via öppna
nätverk). Det behövs folkbildning i dessa frågor på samma sätt som i
trafikvett, så där kan ni göra en journalistisk insats.

Om det är detta man är orolig för ("man in the middle") bör nästa
frågeställning för en grävande teknikkunnig journalist bli:
När teknikerna via ett öppet nätverk laddar ner program de avser köra
på ett internt säkerhetskritiskt nät, är de då så dumma att de inte
laddar ner det via säkra kommunikationsprotokoll eller alternativt via
säkra kanaler försäkrar sig om att checksumman
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Checksum) som garanterar oförändrad
programkod stämmer?

Om så är fallet, d.v.s. att man har säkerhetsinkompetenta
datortekniker anlitade hos polisen, så har ni grävt fram något
viktigt, däremot om de vidtar vanliga rimliga säkerhetsåtgärder vid
arbete som detta så har ni blåst upp en storm i ett vattenglas.

Har ni kollat upp vad som egentligen skett och gett datorteknikerna
chans till replik innan ni kablade ut nyheten? Det är jättebra att
journalister börjar intressera sig för IT och de möjligheter och
risker det ger, bra jobbat på den punkten. Om ni inte själva har
djupare kunskap på området hoppas jag dock att ni dubbelkollar och
lyssnar på flera experter än en innan ni publicerar. Vill ni ha en
internationell topp-referens om datorsäkerhet kan ni i Linköping hitta
professor Viiveke Fåk, se http://www.icg.isy.liu.se/people/en/viiveke/
(Som hennes tidigare student vill jag påstå att hon är pedagogisk nog
att funka väl i radio, hon har funkat bra i TV i alla fall.)

Det som definitivt stämmer i era reportage...
http://www.sr.se/ostergotland/nyheter/arkiv.asp?artikel=2737633
http://www.sr.se/ostergotland/nyheter/arkiv.asp?artikel=2738778
http://www.sr.se/ostergotland/nyheter/arkiv.asp?artikel=2740559
...är att man via oskyddade öppna nätverk tillåter folk i närheten att
på ett anonymt sätt göra saker som de inte skulle kunna göra hemifrån
utan att enkelt spåras av FRA. Det ligger inte i polismyndighetens
uppdrag att tillhandahålla sådan samhällsservice, däremot skulle man
kunna argumentera för att sådant ligger i bibliotekens uppdrag.

Rubriksättningen "Bibliotek en plats för olaglig fildelning" på er
webb för första artikeln är dock i min mening mycket olämplig som jag
skrev i mitt förra öppna brev, att Corren hade lika olämplig rubrik på
sin notis om ert reportage gör inte saken bättre, men det kan ju ni
inte lastas för. Om ni hade gått till butiken Clas Ohlson och testat
att kontant och anonymt köpa t.ex. en kniv eller yxa samt sedan visat
detta för butiksföreståndaren och konstaterat att denna kan användas
för mord. Hade ni då satt rubriken "Clas Ohlson en plats för inköp av
mordvapen"? Om det bevisligen ofta skedde mord med just produkter från
denna butik kunde man motivera grävande journalistik om detta och
sedan vara nöjd med att man lyckats få dem att sluta sälja de
produkterna. Den minskade samhällsservicen man orsakat hade då
förhoppningsvis vägts upp av den ökade tryggheten. Om det dock inte
fanns något känt samband mellan Clas Ohlson och mord, men butiken ändå
väljer att ta bort produkterna efter ert reportage av oro för att
någon skulle inspireras av ert reportage skulle ni då se det som ett
positivt bevis på att ni hade rätt och hade gjort en bra insats med
reportaget?

Det är otroligt bra att ni engagerar er i IT-relaterad samhällsdebatt,
men snälla, fördjupa resonemangen, gräv djupare och tänk efter några
varv till för att få till en riktigt folkbildande effekt istället för
att riskera skapa oro och misstro mot det nya.

Vänliga hälsningar,
Erik Sundvall

---------------

Efter detta fick jag ett vänligt svar från Tahir som handlade om att han inte hann läsa och svara på mina långa mail, men skulle göra det inom kort. (Jag har inte frågat om lov att publicera hans svar här därav parafrasering istället för citat). Mitt svar på det finns nedan.

---------- Forwarded message ----------
From: Erik Sundvall
Date: 2009-04-06
Subject: Re: Om öppna nät-reportagen, ett skrivfel på er web (och mordvapen)
To: Tahir Yousef , nyheter.ostg@sr.se, program.ostg@sr.se

[...]

Hej!

Tack för ert svar. Det går väl rätt fort att _läsa_ mailen, fem
minuter kanske? Det viktigaste för min del var att ni skulle
åtminstone _läsa_ och reflektera över dessa tankar innan eventuell
fortsättning av reportageserien om öppna nät eftersom reportagen
aktivt kan påverka övervakningskänslan i samhället och
sammhällsservice i form av t.ex. anonym internetläsning på bibliotek.

Att ge seriöst svar har jag dock full förståelse för att det skulle ta
tid om ni väljer att göra det, samt förståelse att ni kan behöva
prioritera tiden till annat.

Det som hade varit bra att få ett kort och snabbt svar på var om ni
var intresserade av att jag höll tyst på nätet några dagar om några av
de nyhetstips jag skämtsamt kallade för "scoop" i mitt första öppna
brev, så att ni skulle hinna göra något utav något av dem _innan_ jag
lägger ut texten på nätet. Det är ju nu i och för sig inget som
hindrar er att ta upp de spåren oavsett om jag lagt ut brevet eller
ej. All bakomliggande fakta fanns ju redan på nätet innan jag mailade
er, jag bara samanställde det i en form jag trodde var till nytta för
er. På sin höjd kommer några promille av era lyssanre ha läst mailet
på nätet innan ni eventuellt använder det som inspiration, så kör på i
er egen takt om ni är intresserade. Jag tror att det är fler av era
lyssanre än jag som är intresserade av dessa frågor men att de liksom
jag har full förståelse för att det finns annat som måste proiriteras
i nyhetsbevakningen.

Lycka till med fortsatt nyhetsrapportering och samhällsanalys, ni har
viktiga påverkande roller i samhället.

Vänliga hälsningar,
Erik Sundvall

Uppdatering 9 april:
Jag fick nu ett utförligare svar som jag frågat om jag får lägga ut på nätet. Återkommer.

Öppna nätverk & IPRED i SR Östergötland, Brev nr 1

Publicerar nedan ett litet öppet brev jag skrev efter att ha hört ett reportage i Radio Östergötland. Ska försöka blogg-formattera det lite snyggare i en uppdatering senare.

---------- Forwarded message ----------
From: Erik Sundvall
Date: 2009-04-02
Subject: Radio Östergötlands reportageserie om anonymitet via öppna nätverk - konsekvenser och fortsättning?
To: tahir.yousef@sr.se, nyheter.ostg@sr.se, program.ostg@sr.se

Öppet brev till redaktionen på Radio Östergötland:

Hej Tahir och resten av redaktionen!

Tack för många intressanta inslag i Radio Östergötland! Jag tror att
ni har goda avsikter med era reportage om oskyddade trådlösa nätverk,,
t.ex:
http://www.sr.se/ostergotland/nyheter/artikel.asp?Artikel=2737633
http://www.sr.se/ostergotland/nyheter/artikel.asp?artikel=2738778

Jag skulle dock önska att ni tar en diskussion på redaktionen om de
sidoeffekter era "avslöjanden" kan leda till om de pressar t.ex.
biblioteken att stänga sina nät. Ni lyckades ju snabbt få polisen att
stänga sitt.

Ett exempel: Antag att Noor som flytt med sin familj från en totalitär
regim, till Östergötland, nu anonymnt bedriver politiskt motstånd
härifrån genom att på Internet lägga ut information om det som händer
i det forna hemlandet samt kommunicerar med en där förbjuden
proteströrelse. Vidare vet hon att FRA har rätt att avlyssna hennes
(och alla andra svenskars) internettrafik även om ingen svensk
brottsmisstanke föreligger. FRA kan dessutom fullt lagligt skicka
detta till andra länders underrättelsetjänster om de t.ex. vill byta
till sig information. Antag vidare att hon är smart nog att veta att
hennes hemmaboende barn skulle kunna tänkas tillhöra de två miljoner
svenskar som "fildelar" (åtminstone när hon inte är hemma) och att hon
inte vill spionera på dem för att försäkra sig om motsatsen. Med
nygenomdriven IPRED-lagstiftning krävs det inte mer än fildelning för
att någon ska kunna begära ut familjens IP-nummer, hon är därmed inte
säker på att hennes IP-nummer därhema alltid kommer vara anonymt eller
om hennes hemdator riskerar bli beslagtagen i en
upphovsrätts-rättegång. Istället använder hon sig av en separat liten
laptop och det anonyma nät som t.ex. biblioteket erbjuder när hon
läser och lägger ut regimkritiskt material.Hemifrån på den vanliga
hemdatorn gör hon bara "ofarliga" saker på nätet.

Långsökt exempel med Noor kanske, men närmare till hands ligger nog
hur det påverkar människors livskvaklitet om känslan av att vara
övervakad sprider sig till bibliotek som tidigare varit en frizon.

Fråga: Har ni innan ni satte rubriken "Bibliotek en plats för olaglig
fildelning" på webben undersökt om det skedde omfattande olaglig
fildelning från bibliotek? Om man skulle göra en sådan undersökning
_efter_ ert tipsande skulle den bara visa hur väl ni uppmuntrat till
fildelning och inte visa om det var ett verkligt problem tidigare.
Eller skulle rubriken lika gärna kunna varit "Bibliotek en plats för
fri anonym läsning (även på internet)"?

Varje bibliotek och myndighet som eventuellt stänger ner sina öppna
nät påverkade era reportage innebär miniskad möjlighet till anonymitet
i samhället. Är det redaktionens medvetna ställningstagande att
anonymitet är mer av ondo än av godo? Eller är det något ni inte
reflekterat över? Det är skillnad mellan att ta bort möjligheten till
anonymitet (och då öka övervakningen av alla vanliga oskyldiga i
"preventivt" syfte) jämfört med att bedriva riktad polisiär spaning
när ett brott misstänks eller har konstaterats. Är det verkligen så
att grova brott (enligt svensk lagstiftning) faktiskt återkommande
registreras från ett biblioteks öppna nät så kan man ta dit expertis
och pelja in exakt var datorn som det begås brott ifrån befinner sig i
biblioteket och brottslingen har då serverat sig själv på fat. En
skummis kan hitta betydligt mer skyddade platser (med nätanslutning)
än bibliotek att sitta på. Ska ni snart "avslöja" att man anonymt kan
betala kontant för att surfa på caféer m.m.?

Kommunen tillhandahåller med skattepengar även annan infrastruktur än
internettillgång gratis och utan identitetskontroll, t.ex. vägar, torg
och andra mötesplatser där det förutom allt lagligt även sker grova
brott. Där skulle vi baxna över förslag på att man måste registrera
sig innan man får tillgång för att senare kunna spåras ifall det
behövs. Läs Christian Engströms inlägg om att medbogerliga rättigheter
även måste gälla på Internet
http://christianengstrom.wordpress.com/2009/03/30/grundlagen-ska-galla-aven-pa-internet/
Bara för att det är tekniskt enkelt att övervaka på internet innebär
det inte att det leder till ett bättre samhälle.

När vi är inne på vad bibliotek erbjuder, vore det rimligt att ett
bibliotek sparar en logg på vilka böcker ni lånat även efter att ni
återlämnat dem och sedan rutinmässigt lämnar ut detta för att
underlätta brottsutredning om man misstänker åsikts-relaterade eller
bok-inspirerade brott? För att komplettera övervakningen skulle man
sedan se till att man registrerar även de böcker och tidningar ni
tittat hastigt på eller bläddrat i, inte bara de ni vågar låna hem.
Nej det tror jag inte ingen skulle acceptera. Bör biblioteken lämna ut
loggar på vilka skivor, talböcker och datorspel de lånat ut och till
vem? De kan ju alla lätt kopieras anonymt hemma och till och med hamna
på Internet!

Det riktiga "scoopet" hittar ni inte i "avslöjanden" om var man hittar
öppna nät och det faktum att de tillåter anonymitet, utan snarare i
att nysta vidare i det som Per Åström sade i ert reportage på
http://www.sr.se/ostergotland/nyheter/artikel.asp?artikel=2738778
"– Den snabbaste åtgärden är att stänga ner vårt trådlösa nätverk,
säger Per Åström. Men då beskär man rätten och möjligheten att vara
anonym när man söker efter information eller kunskap på biblioteket
och det här är en väldigt känslig fråga för upphovsrättsinnehavarna
som drivit på för IPRED-lagen." Gå gärna in på djupet av det han
säger, fråga mer, reflektera. Vill man beskära dessa möjligheter?

Min personliga önskan är att ni i fortsättningen kompletterar meningar
som "Detta gör biblioteken till en utmärkt plats för fildelare som
vill olagligt ladda ner film och musik..." med saker i stil med
"...och ger samtidigt möjlighet till att göra i Sverige fullt lagliga
saker med mindre risk att bli spårad t.ex. att med bevarat
meddelarskydd lämna avslöjanden till pressen om missförhållanden på
Försvarets Radioanstalt (FRA) eller bedriva internationell politiskt
regimkritik."

Om redaktionen följer upp "öppna nätverks"-serien med en djuplodande
seriös debatt om anonymitetens värde i samhället (inklusive Internet)
så kommer ni ha gjort mer nytta än skada. Ni kan t.ex. roa er med ett
intressant "scoop" där ni tittar på vilka riksdagspolitiker på
östgötabänken som svarat respektive inte svarat på de fem korta
frågorna hos http://www.riksdagssvar.se/ om integritet m.m. (och vad
de har svarat och varför de tycker olika) Då kan ni bidra ytterligare
till den viktiga samhällsdebatt som ni mer eller mindre medvetet har
börjat involvera er i med nuvarande reportageserie.

Ytterligare ett "scoop" kan vara att se om ni kan hitta
privatpersoners öppna nätverk i Östergötland som öppnats med flit som
en politisk protest mot ett slutet övervakat samhälle och samtidigt
blir ett skydd mot IPRED-åtal. Läs mer om detta på t.ex.
http://www.piratpartiet.se/nyheter/piratpartiet_uppmanar_till_oppna_natverk
och http://opassande.se/

Berätta gärna även om bibliotekens gratistjänst för musikutlåning på
nätet: http://musikwebben.btj.se/

Ni har som journalister en väldigt viktig roll, i detta fall kan ni
bidra till, eller motverka, ett öppet samhälle. Jag tror att både ni
och jag helhjärtat vill verka för ett öppet samhälle och en öppen
samhällsdebatt. Hoppas dessa tankar var till er hjälp på något sätt,
det mesta har inspirerats av öppna fria samtal på nätet i form av
bloggar m.m. Hör gärna av er och berätta hur ni tänker bakom
reportagen. Vill ni utnyttja några av "scoop"-tipsen ovan med temporär
"första tjing" så hör av er snarast via epost så väntar jag ett tag
med att publicera detta öppna brev på nätet för att ge er litet tid,
annars lägger jag nog ut det mot slutet av helgen eller i början av
nästa vecka. Berätta gärna även om ni uppskattar mail av detta slag
och om jag kan förbättra min kommunikation med er på något sätt. Min
avsikt är att väcka tankar och att hjälpa er i sammhällsanalysen, inte
att såra någon.

Lycka till!

Vänliga hälsningar,
Erik Sundvall

Start

Försvarstal: Egentligen hade jag inte tänkt börja "blogga", åtminstone inte ännu. Jag hade tänkt vänta åtminstone tills barnen är lite större och vi efter att ha samlat mer erfarenhet skulle smyga igång mer verksamhet i familjeföretagsliknande former under namnet urgott.se. Debatten om grundläggande friheter på Internet och möjligheter till förändrade förhållanden mellan producenter, konsumenter och mellanhänder lockar dock fram mig lite i förtid.

Att ha tankar i bloggform verkar vara det mest praktiska och överskådliga för att delta i debatt med andra bloggare via pingbacks och allt vad det heter. Att bara leva i kommentarsfältet ger så spridda osammanhängande skurar. Så jag vet inte om detta blir en blog eller bara en samling kommentarer, vad nu skillnaden är.

Om mig: Erik Sundvall, lyckligt gift trebarnsfar, civilingenjör (IT) och jobbar deltid som doktorand i medicinsk informatik (denna "blog" har dock ingen officiell anknytning till min arbetsplats). Lever vanligt svensonliv, d.v.s. har liten ekologisk odling, mjölkgetter samt värphöns för husbehov. Vi har ingen TV-mottagare som stjäl tid, Internet är en bättre tidstjuv. (Om Radiotjänst mot förmodan läser detta får ni gärna sluta spamma oss med naturresurs-slösande pappersbrev.) Bor i Linköping.

Eftersom en del inlägg i närtid kommer handla om integritet, upphovsrätt och patent kan eventuella nyfikna upphovsrättslobbyister få veta att jag faktiskt inte är intresserad av "nedladdning" av film etc utanför lagens råmärken (dels för att lagarna tyvärr finns just nu, men främst av ungefär samma tids-skäl som vi har valt bort att ha TV-mottagare, dygnet har bara 24 timmar, jag har inte ens hunnit/velat prioritera att se alla DVD-skivor vi köpt och fått). Musik kan man däremot lyssna på samtidigt som man gör något vettigt, så ett breddat musikutbud är välkommet. Spotify har därför blivit ett trevligt inslag utöver webbradio, eterburen radio och egna lilla skivsamlingen.

Jag är tillräckligt gammal och gaggig för att minnas förtjusningen av att se webbläsaren Netscapes förbättringar över webbläsaren Mosaic då en student lyckats installera den på universitetets datorer, det var på den tiden jag drev en liten FIDO-ansluten BBS på datorn i studentrummet. Det har hänt mycket både positivt och negativt med Internet, webben och samhällets inställning till det hela sedan dess. Född det år "Den svenska datalagen införs för att skydda den personliga integriteten" enligt wikipedia.

Uppdatering Juli 2009: Nu har min frus mormor flyttat in hos oss vilket är mycket positivt på väldigt många sätt, med i flytten följde dock TV-mottagare och TV-licens så vi håller på att fundera på hur vi ska förhålla oss till TV i andra rum än hennes nu...